Nordisk Opinions slutprognos för riksdagsvalet 2026 ger Socialdemokraterna 28,8 procent, Moderaterna 19,3 och Sverigedemokraterna 18,4. Omräknat till mandat blir det 177 för de rödgröna mot 172 för Tidöpartierna, och därmed ett regeringsskifte på fem mandats marginal. Men hela skillnaden hänger på ett enda parti: Liberalerna, som prognosen lägger på 4,5 procent, en halv procentenhet över spärren.
Prognosen parti för parti
| Parti | Prognos | Val 2022 | Förändring | Mandat |
|---|---|---|---|---|
| Vänsterpartiet | 6,4 % | 6,8 % | −0,4 | 23 |
| Socialdemokraterna | 28,8 % | 30,3 % | −1,5 | 103 |
| Miljöpartiet | 6,6 % | 5,1 % | +1,5 | 23 |
| Centerpartiet | 7,8 % | 6,7 % | +1,1 | 28 |
| Liberalerna | 4,5 % | 4,6 % | −0,1 | 16 |
| Kristdemokraterna | 6,0 % | 5,3 % | +0,7 | 22 |
| Moderaterna | 19,3 % | 19,1 % | +0,2 | 69 |
| Sverigedemokraterna | 18,4 % | 20,5 % | −2,2 | 65 |
| Övriga partier | 2,2 % | 1,5 % | +0,6 | 0 |
Partierna står i riksdagsordning från vänster till höger. Mandaten är beräknade med jämkade uddatalsmetoden på riksnivå, på de partier som passerar fyraprocentsspärren. Den verkliga fördelningen sker valkrets för valkrets, vilket normalt flyttar ett eller två mandat mellan partier utan att ändra blockbilden.
Ett mandatskifte på fyra mandat
Tidöpartierna — Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna — summerar till 48,3 procent i prognosen, mot 49,6 procent i valet 2022. De rödgröna partierna, här Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, går åt andra hållet: 49,6 procent mot 48,9 procent för fyra år sedan.
Det är en spegelvänd bild av 2022, och den räcker. I mandat betyder det 172 för Tidösidan mot 176 senast, och 177 för de rödgröna mot 173 senast. Majoriteten i riksdagen går vid 175 mandat.
Skiftet drivs inte av att Socialdemokraterna växer. Partiet tappar 1,5 procentenheter jämfört med valet. Det drivs av att Sverigedemokraterna backar 2,2 enheter medan Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans vinner 2,6, och av att Moderaterna står stilla.
Allt hänger på Liberalerna
Prognosens enskilt viktigaste tal är Liberalernas 4,5 procent. Ett parti strax över spärren får ungefär 16 mandat. Ett parti strax under får noll, och rösterna fördelas om till alla andra.
Räknar man om samma prognos med Liberalerna under fyra procent blir utfallet 185 mandat för de rödgröna mot 164 för Tidöpartierna. En förskjutning på en halv procentenhet för ett enda parti är alltså skillnaden mellan ett jämnt val och ett avgjort. Det är den verkliga osäkerheten i valet 2026, och den går inte att mäta bort.
Så är prognosen framtagen
Prognosen är en sammanvägning av två källor: en poll of polls över samtliga publicerade institutsmätningar, och Nordisk Opinions egna mätningar. Instituten ger bredden och stabiliteten, de egna mätningarna ger möjligheten att fånga rörelser som andra institut inte särredovisar, exempelvis partier under spärren och väljare som byter block.
Vår löpande institutssammanställning finns på sidan poll of polls, och våra egna mätperioder redovisas i sin helhet under Riksdagen → Historik. Metoden beskrivs på metodsidan.
Varför årets val är ovanligt svårt att mäta
Vi vill vara tydliga med att 2026 är ett svårare valår att prognostisera än de senaste. Tre skäl väger tyngst.
Förstagångsväljarna. Gruppen är liten i urvalen, svår att nå och har spretigare partipreferenser än tidigare kullar. Den bryter inte längre jämnt längs de gamla blockgränserna, vilket gör att en viktning som fungerar för väljarkåren i stort fungerar sämre just här.
Valdeltagandet. Prognosen bygger på partisympatier, inte på ett modellerat valdeltagande. Om deltagandet avviker tydligt från 2022, uppåt eller nedåt, och om avvikelsen dessutom fördelar sig ojämnt mellan grupper, slår det igenom på utfallet utan att ha synts i någon mätning.
De sena besluten. En ovanligt stor andel väljare har uppgett att de varit osäkra ända in i slutskedet av kampanjen. Sådana väljare beslutar sig ofta under de sista dygnen, efter att fältarbetet avslutats. Historiskt gynnar det inte ett block systematiskt, men det ökar spridningen kring varje enskild siffra.
Vår bedömning
Trots de här förbehållen gör vi bedömningen att valresultatet bör ligga nära prognosen. Underlaget till och med den 11 september är stabilt över flera mätperioder, och rörelserna mellan instituten har varit små under kampanjens sista veckor.
Det vi inte gör anspråk på är att kunna avgöra valet i förväg. Fem mandats marginal mellan blocken ligger inom det som normala mätfel kan flytta, och Liberalernas position vid spärren gör att två mycket olika utfall är förenliga med samma prognos.
Vi publicerar den här prognosen före valdagen just därför att den ska gå att pröva mot facit. På söndag kväll publicerar vi löpande valresultat, och vi kommer att redovisa hur väl prognosen träffade — parti för parti, oavsett utfall.
Nordisk Opinions grundare, Fredrik Clementz, är politiskt engagerad i Medborgerlig Samling. Det redovisar vi öppet i allt vi publicerar, och det påverkar inte hur den här prognosen är räknad. Mer om vår hållning finns på sidan om oss.